Kurs historiska kartor 2012-12-05
Jan Larsson hälsade alla välkomna till denna första del av en kurs i historiska kartor. Tanken är att hålla ytterligare tre kurstillfällen. Kursledare är Pelle Larsson kommer, med bistånd av Bertil Persson, att ge bakrundsinformation och bistå vid tolkning av kartorna. Kursens innehåll och inriktning styrs till stor del av kursdeltagarnas intresse. 19 personer utöver kursledaren hade infunnit sig.
Pelle Larsson gav en historik återblick kring de olika skiftesreformer som genomförts under de senaste 250 åren.
Storskiftet var ett av regeringen understött ägoskifte av mark inom landsbygdens byar där små bitar åker slogs samman så att varje bonde fick ett fåtal sammanhängande åkrar. Innan dess hade teg- eller solskiftet gällt, vilket innebar att varje gård skulle ha var sin andel av likvärdig kvalitet i byns samtliga åkergärden och ängsmarker. Det handlade om rättvisa och riskspridning.
Initiativtagare till storskiftet var Lantmäteriets chef, Jacob Faggot. Reformarbetet började 1749 och 1757 började den genomföras. Avsikten var att öka produktiviteten genom att varje gård fick färre åkerbitar. Olika gärden kunde vara mer eller mindre bördiga, torra, svårplöjda mm. Resultatet blev oftast långsmala åkertegar med relativt liten area och att de enskilda brukarna ofta måste förflytta sig långa sträckor för att kunna utnyttja alla sina åkerremsor i de olika gärdena. Storskiftesstadgan från 1757 begränsade varje gårds andel till maximalt fyra tegar per åkergärde eller äng.
Genomförandet av reformen gick långsamt, och för att skynda på beslöts om enskifte 1807 och laga skifte 1827. I Dalarna var moståndet stort och skiftet genomfördes bara delvis.
Skogen började nu bli mer intressant eftersom det startades sågverk och en del gick också till kolning för användning vid järntillverkning. Skogsmark kom då också att skiftas.
Efter föreläsningen var det kaffepaus där man även där diskuterade kartor och förändringar som skett i bygden under nuvarande generationer men även längre tillbaks i tiden som berättats av äldre generationer.
Efter kafferasten delade vi oss i grupper och diskuterade kring olika kartor som satts upp i lokalen. Av speciellt intresse var de förändringar som skedde i samband med sänkningen av sjön Hästefjorden 1868. Stora ytor frilades och kom så småningom att användas som åkermark.
(De blåmarkerade orden är länkar till mer information på internet).
Nästa kurstillfälle är 16 januari kl. 18.30 i Rösebo-lokalen.
Anteckningar gjorda av Hans Skarholm
