Från boken ”Kungsvägen genom Bohuslän” S. 7. + S. 12
År 1841 inrättade Carl XIV Johan Kungliga Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, Vilken blev ursprunget till nuvarande Vägverket. Den första väglagen kom 1891. Det var böndernas ansvar att sköta Sveriges vägar och inte förrän år 1944 avskaffades, anskaffades böndernas och vägdistriktens skyldighet att stå för väghållningen. Det var nu vägarna förstatligades.
- 7 Vi utplånar vår egen väghistoria, för att så fort en ny väg eller ny bro byggts ersätter ju den en tidigare väg eller bro. Snarast växer rågen igen och vi glömmer att det fans en väg där.
Vägverket skapades år 1871. Så sent som 1944 avskaffades böndernas urgamla böndernas urgamla skyldighet att stå för väghållningen.
S.9 Magnus Erikssonlandslag från 1350 står stadgat att?
Sedan kom Kristofers landslag från 1442 Byggningabalkens 25-te kapitel i Sveriges Rikes Lag § 8.
Brofogde i Sundals Härad är Brun Torstensson Nuntorp 1674 februari
Mått före 1878: 1 Aln = 2 fot = 6 dm.
Från boken ”Broar och vägminnen i Bohuslän” sid 35 (34 står om spännverks arrangemang med stockar o stöttor). Jag tror att den gamla bron vid Kvarnkaserna är en sådan. Jag tror att detta är den enda bron som finns kvar.
- 45 Allt eftersom bosättning ökade inåt landet uppstod stigar mellan de nya boplatserna och de äldre orterna närmare kusten.
- 46 Med tiden blev stigen så sliten att själva vägbanan liknade ett dike och kallades då ”hålväg”.
Över sankmarker o mossar hade man lagt ”kavelbroar” av mindre trädstammar, som lades på tvären, tätt intill varandra.
Om det var en liten bäck eller å som skulle passeras och bro saknades vadade man till fots eller red på hästrygg. Man valde ett vadställe med lågt vattenstånd och fast grund botten.
- 54. I ladsvägskanten kunde ända fram på 1920-talet iakttagas mindre märkesstenar, vilka utgjorde skiljegräns mellan de vägsträckor som olika gårdar av ålder haft tilldelade att svara för vägunderhållet på.
Vägunderhållningen regleras av en bestämmelse i Byggningabalken av år 1735, vilken dock sedan under åren reviderats.
Kronolänsman och medhjälpare avsynade vägarna en gång om året. År1750 uppmanades att bygga stenbroar, då de ansåg hålla i ”ovärderliga tider”.
- 56. Det var ej ovanligt att landsvägarna och övriga körvägar var avstängda med ”led” för att hindra kreaturen.
År 1855 den 25 juni kom en kungörelse från landskansliet i Vänersborg: ”Grindar å allmänna landsvägar övriga till allmänt underhåll indelade vägar äro varken i lag förskrivna eller tillåtne och utgöre sig själv att medel, vari genom enskiftejordägare inkräkta sådan väg mer av den ene än den andre begagnas”.
Allmänna broar inom Frändefors socken upprättad år 1880 och vem som var skyldig att underhålla dem.
Bleke Slätts och Rösebo bro utgår.
Trombäljen bro längd 100 fot, två valv 20 fot, underhålles av N. och S. Långbo, Trombäljen, Brasmerud, N. och S. Binäs, Rösebo och Spekerud, till en kostnad av Kronor 3 125:00.
Kopperuds Bro Längd 180 Fot 2 valv 21 och 11 fot
Underhålles av Koppreud samt Laxfisket till en kostnad av Kronor 250:00.
Tjärtake bro lika med ovanstående, underhålles av Tjärtakan, Björnerud Skarbo och Blekslätten Blekslätten till en kostnad av Kronor 875:00
Skörbo Bro längd 12 fot ett valv 8 fot underhålles av Torsbo och Månsatorp till en kostnad av Kronor 125.00
Rotnäs bro längd 60 fot ett valv 48 fot underhålles av Takan till en kostnad av Kronor 1125:00
Torsbo bro längd 20 fot, ett valv 14 fot Underhålles av Takan till en kostnad av Kronor 125:00
Från Frändeforsboken
- 489 Foto på Torsbo bro.
- 491 Bro i Cement på gården Hästfjorden.
Vänersborgsvägen
Torps kommun tillsatte 1924 en kommitté 4 pers. sammankallande Karl Johannesson St. Höghult. Denna kommitté skulle undersöka möjligheterna att bygga en väg från St. Höghult till Vänersborg Vägen till residensstaden Vbg. Var lång via Rådanefors. En genväg via Binäs skulle förkorta resan betydligt. Det blev ingenting av detta förslag.
Några år senare 1930 – 36 stred befolkningen i Binäs Frändefors för en ny vägsträckning mellan Binäs o Laxfisket över Trone mosse till Hasselbacken. Det blev många skrivelser o inlagor till Länsstyrelsen o Vägförvaltningen, men förgäves. Denna gång var motivet kortare väg för Frändeforsborna till Uddevalla.
Förslaget stöddes livligt av Simon Mattsson Torp (Valbo) med långa debattartiklar i Bohuslänningen. Tyvärr till ingen nytta. I stället beslutades att satsa på väg från Grunsvik till Norrmanneröd. Via Rösebo – Lönnebergshage.
Jättekast benämnes några stora stenar i skogen ner mot Skarbo. Det har berättats att när Frändefors fått kyrka med kyrkklockor, så irriterades jättarna på Kroppefjäll av detta. De kastade då stora stenar för att krossa kyrkan, men missade kyrkan och stenarna hamnade här.