En personlig berättelse om människor, byggnader och vägar i Tjärtakan och närliggande gårdar.

Tjärtakan är troligen till ytan största byn i Vår Bygds område, men med minst antalet invånare. Tjärtakan bestå till stor del av moss- och myrmarker (impediment områden) Trone mosse i väster och Tjärtakemossen i öster mot Skarbo. 10 gårdar och 3 villafastigheter + 1 sommarstuga. Men alla som bor här har jobb på annan ort eller är pensionärer

Namnet Tjärtakan kommer troligen av att här framställts tjära, kanske har den använts för att impregnera spåntak. Man exporterade även tjära till England. Den köptes av båtbyggare för impregnering.

I hemmanet Tjärtakan som ligger på båda sidor av Bodaneälven fanns 1891, 12 gårdar, 6 torpställen och 1 backstuga och här bodde då 75 personer. 1991 bor här 45 personer på 9 lantbruksfastigheter, 8 villor och 1 fritidshus.

Vadmalsstamp fanns tidigare i Tjärtakan. Den drevs med vattenkraft. Vadmal var ett ylletyg som tillverkades i hemmen, det var ett stelt tyg som ruggades upp och blev mjukare efter stampning och fick då en slätare yta.

Kvarn fanns också här, Men kvarnfallet bortsprängdes 1891 för att sänka vattennivån i älven norrut mot Bodanesjön. Bron över älven där kvarnen legat kallas idag för ”Kvarnebroa” Kolmilor har tidigare funnits gott om och på en del ställen finns rester från dessa. När Rådanefors järnbruk, som en tid var ett stort sådant, var i gång skulle skogsägarna i bl.a. Tjärtakan leverera kol dit.

När lantbrukarna i början av 1930-talet började lämna mjölk till mejeriföreningen, körde de var sin dag till landsvägen vid Skarbo med denna varje morgon. På kvällen hämtades tomflaskor och skummjölk, samtidigt hämtades också posten.

De vägar som fanns var i dåligt skick och inte alltid farbara med bil. Åren 1953 – 56 anlades väg från V Bodane genom gårdarna Tjärtakan och Kopperud till Rösebo. Då fick alla boende utefter vägen tillgång till mjölkbil och postgång.

Varje gård har sin skogsväg och sin bro över älven. I nutid traktorväg och 1 bilväg. Förr väg för häst vintertid. Bilvägen går från Tjärtakan 13 till 400 m norr ”Peretorpet” Vändplats. Därifrån stig över till Frövik.
Vägen byggdes först om till traktorväg i slutet av sjuttiotalet. Ytterligare förbättringar och förstärkning av bron i början av 2000-talet?
En delvis väg och stig som börjar vid Kvarnebroa, går vid skogskanten norrut till Stålbergs (5) och var deras framfartsväg tills nya landsvägen mellan Rösebo -V. Bodane byggdes 1953–1956. Då byggdes ny väg och bro över älven.
Stigen fortsätter väster om Stålbergs hus förbi Nilsetorpet och tjärbränningsplatsen till Nolhagen (3). Det var också deras skogsväg.
Strax väster om husen i Nolhagen 3 vidare mot Berg i Ödeborgs socken. Efter 1 km ungefär väg som går att köra mindre bilar och cykla på.

En bro fanns också nedanför Berget 12 tills slutet av 60-talet. Den var i ”dåligt skick” och flöt ner till Hallstens bro vid en översvämning 1966.
En bro fanns på gränsen mellan Frändefors- Ödeborg strax norr Nolhagen 3-Björkemyr. Byggd för en skogsavverkning i början av 1970-talet.2017 i” dåligt skick”. Körförbud.

Stig från Peretorpet norrut förbi två torpruiner på Stålbergs (5). Efter 400–500 m ett stigkryss med anknytning till skogsväg från Kvarnebroa. Efter krysset norrut mot ”Augustes gärde” östra sidan nytt stigkryss.
En stig som går ner till bäcken strax söder Stålbergs (5), men mark tillhörande Nolhagen (3). Norrut från ”Augustes gärde” (nästan igenväxt men ej planterat) till nästa torp, Börjes stig österut. Stig i början, sen traktorväg. Slutar vid Stålbergs (5).

Fortsätter man norrut från Börjes torp kommer man snart fram till Ödeborgsgränsen efter att ha passerat mark tillhörande No länga (2)

Stigen går till Lövås och Berg i Rådanefors. Nolängas skogsväg vid Nolhagen men går inte ända fram till stigen mot Lövås.

Många torp utefter stigen mot Rådanefors (förr i tiden kanske väg)?

Många torp i skogarna och gårdarna mot Rådanefors var bebodda av människor som jobbade i Rådanefors som var industriort på 1700-talet fram till 1964 då sista byggnaden som inrymde kvarn och såg, revs.
Tidigare fanns järngjuteri för tillverkning av bl.a. vedspisar, söm- och jordbruksmaskiner, fanns också kvarn och såg samt snickerifabrik.

Allt drevs med kol från kolmilor som fanns i skogarna i grannskapet.

Alla maskiner drevs med vattenkraft. Fanns även ett snickeri. Där jobbade bl. a. Oskar Stålberg Tjärtakan 5. Ett vattenfall med vatten från Långhalmen + kol från milor som fanns i skogarna i närheten. Där fanns jobb för många som bodde i byarna runt om. 10 km var ju inte ovanligt att gå förr i tiden.

En stig man kan följa från norr till söder börjar från Ödeborgsgränsen 500 m norr nr 3 Tjärtakan (Nolhagen) går söderut genom byarna Tjärtakan – Kopperud – Laxfisket – Trombälgen 29 till Uddevallavägen (Den är mer eller mindre tydlig. Vissa sträckor delvis bilväg.)

Varje gård i Tjärtakan har åker och skogsmark väster om Bodaneälven och Trone mosse. Gränsen mot Ödeborg Torp Lane-Ryr går i östra kanten av mossen. Den är som mest 1 km bred (öster- väster) 1 mil lång

Förklaring till gårdsnummer:

2     Nolängen

3     Nolhagen

5     Stålbergs

11    Börjes

12     Berget

13    Hallstens 

14    Ringevallarn, Helmers, Martins

15    Bertils

16    Böckerhagen

Övriga nummer mellan 1–31 är torpruiner eller hus byggda före 1991

Stigarna användes när de boende på torpen jobbade som dagsverkare åt bönderna. När man måste till affären, kanske till Uddevalla eller Vänersborg. Kvinnorna hjälpte till vid kalas, bröllop, begravningar som jordemor, väverskor, skomakare, snickare. På senare tid, 1940-talet, elektriker, mekaniker, grävde täckdiken för hand. Många högg famnved åt bönderna som kördes till Uddevalla med häst och såldes till husägare där. Alla eldade med ju med ved, kol, koks.

När barnen gick i skolan var också stigarna bra genvägar för många. Flertalet hade släktingar i Rådanefors, Kasen, Frövik, Höghult, eller Lane-Ryr.
En och annan friare gick också över mossen. På en del torp fanns kanske 1 eller 2 kor. Dessa måste besöka en gård med tjur varje år. Det kunde bli en lång vandring, för tjur fanns inte på varje gård. Nu för tiden används de mest av jägare, bär och svampplockare och naturälskare.

På östra sidan om älven finns från 1956 landsvägen från Rösebo till 173-an vid V. Bodane 7,4 km. Var enda bilvägen Tjärtakan (13) till Skarbo strax intill före detta Skarbo skola på vägen mellan Uddevalla och Frändefors. Före 1956 fanns en sämre väg som delvis gick över åkermark. Den är nu uppodlad, men går idag att följa bitvis. Började vid Nolängen (2) Gick mellan husen hos Börjes (11), utanför trädgården på Berget (12) strax. V husen Hallstens (13), och Ringevallarns (14) Bertils (15) till Böckerhagen (17) o Kopperud. En tydlig stig med början 100 m Ö. husen på (13) går söder ut mot Bertils (15) gärde vidare 150 m. Ö Folkes (15) vidare Söder ut mot mosskanten (Tjärtakemossen) till gräsen mot Kopperud (skogsväg bitvis).

Nästa tydliga stig går från vägen mot Skarbo 400 m. Öster Hallstens (13) söder ut mot ”Bertils torp” Delar sig efter 500 m. En stig mot ”Gatera” i Skarbo en mot Bertils / Folkes. Stigen Söder ut en till Helmers (14) / Martins. Motionsrunda 5,7 km.

En väg börjar vid norra gaveln på ladugården Tjärtakan 13. Går i skogsdunge ONO över nyodlingen ut på mossen. Först ett gammalt torvtag sen 1940-talet. Efter 1962 fortsättning längre ut på mossen där torv togs upp till 1983. Det blev ett dike, från gamla torvtaget rakt norrut ungefär 150 m, fungerade som dränering för tallskog. Torven kördes fram till bergen utanför huset på Berget 12 Tjärtakan med släde där bitarna torkade under sommaren, kördes sen in i torvladan. Revs efter hand under vintern till strö i gödselrännan i fähuset.

Mer dikning på mossen har gjorts med grävmaskin.

2019 är det vacker tallskog på mark som tillhör Tjärtakan 13.

Västra sidan av Tjärtakemossen en tur som pojkarna o jag gick någon gång var till Nolänga. Om solen sken o vi inte hade något annat på gång lördag e.m. eller söndag fm. undrade de om vi skulle ta en tur till Anna o Anders på Nolänga och få något ”gott”, Anna bakade mycket goda kakor. Någon gång kunde det bli våfflor. Vi gick en bit mot torvtaget, sen norrut efter ”floddiket” förbi Tjärtakan 11. En stig fortsatte utefter mossen till Nolänga.

Ett annat ”smultronställe” var Stålbergs Tjärtakan 5. En motionstur västerut till Peretorpet och norrut till Börjes torp. Österut Stålbergs, 3 km på fina stigar. Kaffe o ibland livliga diskussioner om både politik och religion. Alltid lika trivsamt!

—————————————————————————-

En anekdot från Tjärtakan

Erik Olofsson (Starke Erik) levde i Tjärtakan 1713–67 men på vilket ställe han bodde vet vi inte.

Det finns mång sägner och historier om hur stark han var. En gång när, han var på besök i Uddevalla skulle han köpa en tunna salt. Handlaren sade då att om han kunde bära tunnan hela vägen hem utan vila, skulle han få den gratis. Erik antog erbjudandet. För att vara på den säkra sidan lade handlaren några vikter i salttunnan. Han skickade sedan ett biträda efter Erik för att kolla att han inte satte ned tunnan för att vila. När Erik kom till skogen i Trombäljen gick han av vägen och började äta lingon, fortfarande med tunnan på axeln. Då förstod biträdet att tunnan var förlorad så han vände hem till Uddevalla.

En annan gång när han var i Uddevalla hade han ställt häst och kärra inne på en gård. När hans kulle åka hem hade några tattare med sina hästar spärrat portgången och själva satt de i andra våningen. Erik gick då upp till dem och bad att de skulle flytta sina hästar, så han kunde komma ut De tog ingen notis om Erik utan fortsatt pokulerandet. Erik blev då arg och gick ned och tog en av hästarna på sin rygg och gick upp till sällskapet på övervåningen. De hade aldrig förr sett någon så stark, så de lovade att genast flytta undan sina hästar, om han bar ned hästen igen. Vid nedstigningen gick trappan sönder så han tappade hästen men Erik klarade sig helskinnad och kunde med häst och kärra köra hem.

————————————————————————————-

Trone mosse

Efter att varit bosatt mesta tiden av mitt liv i närheten av mossen (1944–2011) finns många trevliga och vackra minnen från alla årstider. Känner till de flesta stigar och vägar runt mossen. Vintertid kunde vi åka skidor till Bråten där mor och far bodde i 17 år. På den tiden var det ibland både ”skarföre” och is på Långhalmen. Bara 3 km fågelvägen från Tjärtakan 13.

Höstfärgerna var också något man inte glömmer, otroligt vackert! PÅ senare år åkte vi bil till Frövik. Sen skidor på mossen söderut mot Laxfisket. Sol, skare nysnö, sådant man aldrig glömmer.

Gick Pilgrimsmarschen mellan Holms kyrka till Edsleskogs kyrkoruin 1973. Övernattning i militärtält hos Lars Madsen på Högelund, Tisselskog i militärtält. Totalt 56 km. Kom hem och berättade hur trevligt det varit. Efter en tid säjer Mats 10 år ”Nästa år ska jag gå Pilgrimsmarschen”. Det ska du inte. Svarade jag. Dumt sagt. Efter några månader säjer Mats: Jag ska gå Pilgrimsmarschen. Jag teg. Men det blev en tur över Trone mosse på vårkanten. Ingen is på så det blev en tur söder Långhalmen-Nättjebacka-Bråten ungefär 10 km. När vi kom fram säjer Mats: Jag ska gå Pilgrimsmarschen!

En mindre trevlig tur över mossen några år senare, troligen Fars dag. Pojkarna och jag gjorde samma tur till Bråten. Det var dimma och när vi kom ut en bit på mossen var allt ett grått töcken. Kunde inte se träd eller berg någonstans! Ingen kompass hade vi. Blev osäkra på om vi gick rakt fram eller inte Var rädd för att vi svängt och gick längs med mossen. Den tog ju aldrig slut! Men det gick bra, så glad jag blev när de första träden blev synliga.

Den senaste fina upplevelsen över mossen var sommaren 2018. Ett av mina yngre barnbarn, Robin, frågade om jag ville följa med och visa stigen från vändplatsen (Päretorpet) till Frövik. Han skulle snitsla den för att hitta dit. Man blir så glad när de yngre intresserar sig sådant som man själv upplevt som trivsamt och rogivande. / Gerd Hallsten

(I berättelsen finns hänvisat till platser och en siffra finns angiven. Du finner en karta med numren angivna HÄR och som kan ge hjälp att lokalisera platserna.)

Gerd Hallsten