Bygdevandring i Torsbo 2004-05-01

Ett 40-tal deltagare gick med på bygdevandringen i Torsbo den 1 maj. När alla samlats den här fina vårdagen, berättades lite om gårdarna som ligger vackert placerade med utsikt över Lillsjön.

Vandringen gick sedan förbi blommande vitsippsbackar till en f.d. backstuga, idag ett idylliskt fritidhus. Hit kom på 1890-talet en änkeman Jan-Eric Jansson med sina tre söner, han hade fått handelsrättigheter och öppnat handelsbod. Efter några år emigrerade sönerna till Amerika och Jan-Eric flyttade. I brev har de berättat om många äventyr och att de haft olika jobb i många av både Nord- och Sydamerikas stater. I ett brev skriver en av dem, ”Jag kommer ihåg de två första raderna i Sivikavisa; Ja ä frå Sivika dä kan du väl se, för ja ä ju i stan me ett lass ve”.

Senare bodde här Olof Jonsson med hustru Maria som båda var gårdfarihandlare. De gick omkring i Västergötland som knallar men bodde troligen här mellan turerna. På vinden i stugan har hittats en mängd fakturor från Göteborgsfirmor där paret köpt sina varor. Det var t.ex. hängslen, kängsnören, byxknappar, stoppnålar, virknålar, blyertspennor, finkammar, tvål, samt olika klädesplagg.

Vandringen fortsatte på en stig ned till sjön Åskagen och fortsatte utefter stranden till en slät berghäll där kaffekorgarna togs fram. I berghällen syntes tydliga repor efter inlandsisen och i vattnet avspeglade sig skogen på andra sidan.

Tankarna gick tillbaka till dec. 1932 då ett drama utspelades här på sjön. Tre ungdomar från Lane-Ryr var ute på skridskoåkning då isen brast och alla tre drunknade.

Sista stället på vandringen var Rafeltere, stenar efter husgrund och en lingrop påminner om att någon bott här. Raphael Eliasson med hustru Margareta kom hit i slutet av 1700-talet. Raphael som kom från en rik släkt, hade tagit studenten i Uppsala 1773, men blivit sjuk och av okänd anledning kom de hit till Torsbo och byggde en liten stuga. De fick flera barn, men Raphael dog tidigt och familjen levde under mycket knappa omständigheter. Trots detta bodde här flera generationer och den sista var Anna Maja som dog här 1927.

På återvägen passerades platsen där Torsbo dansbana legat på 1920-talet. Sist besågs den runsten som är placerad i ett stenröse. Inskriften på stenen är enligt expertis: ”Tägn och Gunnar reste stenen här”. Runstenen är troligen en förfalskning och har flera gånger varit föremål för utredningar och gissningar, men är fortfarande en gåta.

Arne Hallsten