Historik vid 20-årsjubiléum 15 nov. 2009.

 Föreningen bildades 24 feb. 1989. Stadgar och medlemskort togs fram.

 400 st. studiecirkelträffar. Före föreningens bildande hade vi jobbat 5 år i studiecirkeln ”Vi och Vår Hembygd”. 

 42 st. bygdeträffar. Första bygdeträffen i Rösebolokalen den 26 nov. 1989. 

 42 st. bygdevandringar. Vi började första bygdevandringen i Skarbo 1989.

 13 st. bussresor. År 1995 gick första bussresan till Gammelvala i Värmland, med Karl-Erik Andersson som chaufför.  

 Tjärbränning i Tjärtakan 8 april 1990, över 100 deltagare.

 Slåttergille i Brunnane, Binäs under åren 1991-95 var välbesökta.

 Visan ”Slåttergille” hade diktats av Gunnar Karlsson (Pelle-Gunnar) till slåttergillet 1994.

 Flygtur över Vår Bygds område.  

 Utgivit 3 st. böcker.
– 1997 utgavs boken ”Vår Bygd 1891-1991”
– 2001 ”Emigranter från Vår Bygd” 
– 2007 ”Bilder från Vår Bygd”.

 Gränsvandring 2007-08. 

 Rösebolokalen, utbyggnad 1991.

 Rösebo, Stavning med ett s.

 Väg 2064 och 2068 

Historik

Föreningen Vår Bygd 1891,  20 år

 Bildades 24 feb. 1989. Före föreningens bildande hade vi jobbat 5 år i studiecirkeln ”Vi och vår hembygd”. För att få fler intresserade kom vi på tanken att bilda en förening. Vi förstod också att det skulle kosta mycket pengar för att dokumentera det hela.      Läs del av protokoll.

Stugan i Rafeltere blev vår föreningssymbol på stadgar och medlemskort. Tavlan på stugan har vi fått av Algot och Greta Scherman från Uddevalla. Algots mor Selma var född i backstugan på Rafeltere i Torsbo år 1850.        Årsavgift 25 kr. är samma idag. 

 400 st. studiecirkelträffar. Vi har fortsatt med att jobba i studiecirkel, där vi hjälpts åt att ta fram och sammanställa uppgifter om vår bygd. Första tiden skrev vi för hand av husförhörslängder och kyrkböcker. Det blev åtskilliga dagar på pastors-expeditionen i Frändefors, Melleruds muséum, biblioteket och tingsrättens lokaler i Vänersborg. Frampå 1990-talet började vi använda dator som underlättade betydligt. Det har också varit många samtal med äldre

 42 st. bygdeträffar. Första bygdeträffen i Rösebolokalen var i nov. 1989. Bygdeträffarnas syfte har varit att få så många som möjligt intresserade och få in uppgifter och fotografier från förr. Ett syfte var också att försöka få in kapital för kommande kostnader. Lotterierna med skänkta vinster har hjälpt till mycket. Jag vill passa på att framföra Ett stort tack till alla som skänkt vinster under årens lopp.

42 st. bygdevandringar. Vi började vår första bygdevandring i Skarbo 1989.

Vid bygdevandringarna besöks olika platser och det berättas om stället och de personer som bott där. Där det bara är husgrunden kvar eller tecken på att det funnits bebyggelse, har vi satt upp stolpe försedd med en skylt.

13 st. bussresor. År 1995 gick första bussresan till Gammelvala i Värmland. Karl-Erik Andersson ställde upp gratis som chaufför. Sedan 1997 har vi anordnat en bussresa varje år.

Tjärbränning. Vid en bygdevandring upptäcktes en upplagd sten med borrat hål som låg under en nedfallen gran. Det visade sig sedan att här hade tidigare förekommit tjärframställning. Platsen var vid Nilsetorpet i Tjärtakan. Här anordnades tjärbränning i april 1990, det förekom underhållning och det lagades mat på stenåldersvis, över 100 personer kom.    

Slåttergille. Någon kom med förslag att vi skulle anordna slåttergille på gammaldags vis. Platsen blev hos Uno Johansson i Brunnane i Binäs. Det kom mycket folk och de pågick under åren 1991-95.
Det slåddes med liar och höet hängdes upp på hässjor och ett spelmansgäng underhöll. Visan ”Slåttergille” hade diktats av Gunnar Karlsson (Pelle-Gunnar) till slåttergillet 1994.

Flygturer År 2004 ordnade vi flygturer över bygden. Uppstigning skedde från gräsplanen vid Trollhättans flygplats. 35 personer deltog. Flera var anmälda så vi försökte ordna flera turer men vädret var inte med oss.  

År 1997 utgavs boken ”Vår Bygd 1891-1991”, år 2001 ”Emigranter från Vår Bygd” , år 2007 ”Bilder från Vår Bygd”.

Gränsvandring 2007-08.  Jan Larsson har varit ledare för vandringar utefter gamla gränsen mot Bohuslän. Före 1658 var ju detta riksgräns mot Norge.

Rösebolokalen, vid årsmötet år 1990, togs frågan upp om lokalens utbyggnad. Detta väckte stort gehör och många anmälde sig för att hjälpa till på olika sätt. Hösten 1991 var tillbyggnaden klar, allt arbete hade utförts på frivillig väg och kommunen stod för materialkostnaderna. 

Rösebo, Stavning med ett s. Vid stranden av Hästefjorden ligger flera stora och mindre stenålders-rösen, det är dessa rösen som gett namnet Rösebo. Vägverket hade på vägskyltar och Televerket hade i telefonkatalogen skrivit Rössebo med två s. Vi tyckte detta var fel då Rösebo i alla andra handlingar skrivits med ett s. I skrivelse till Vägverket hävdade vi detta, men fick flera avslag. Vi var envisa och till slut gav Länsstyrelsen bakläxa åt Vägverket och vi fick rätt.

Väg 2064 och 2068 Tillsammans med andra föreningar i bygden gjordes 1998 en namninsamling och med skrivelser uppvaktades Vägverket. Skrivelser sändes också till Länsstyrelsen, riksdagsmän och Näringsdepartementet. Efter tre år fick vi ny beläggning på väg 2064, efter flera påstötningar håller nu också väg 2068 att förbättras och skall hårdbeläggas.

Tack till alla som bidragit på olika sätt så att vi har klarat det hela. Några har lagt ned otroligt mycket jobb, men jag avstår från att nämna några namn.

Tack till studiecirkeldeltagarna som troget ställt upp. Tack