Kurs historiska kartor nr. 5 2013-05-29

Kurs historiska kartor 2013-05-29

Jan Larsson hälsade alla välkomna och till den avslutande omgången av fem träffar hade 10 personer infunnit sig. Syftet med denna träff var att göra en sista genomgång av kartmaterial som en förberedelse för en exkursion för att på plats på valt område se på rester av gamla husgrunder plus en del historiska lämningar.

Hans Skarholm inledde med att visa kartor från olika storskiften och laga skifte i ”Kronoskattehemmanet” Skarbo. Kartorna är lagda ”ovanpå” och positionerade mot dagens fastighetskarta för en bättre orientering. Det går då att se t.ex. var vattenlinjen gick innan invallningen och i förhållande till dagens vägar.

Vi har här valt att studera Skarbo utifrån material inhämtat från Lantmäteriet och även från husförhörslängder. Skarbo får ses som ett exempel, motsvarande material bör finnas tillgängligt för andra hemman.

Första kartan som visades var storskifteskartan 1781.
Se Lantmäteriets material här.
Skarbo by 1781_

Vad som speciellt är att notera är att alla boende i hemmanet Skarbo bodde samlade i en ”by” med nära avstånd till varandra.

 

 

 

Här fanns då 6 hushåll med totalt ca 45 personer. I ett av hushållen fanns det fyra generationer, åldrar 2 till 90 år. (Källa: Husförhörslängd Frändefors A1:1 1781).
Till detta kommer ”den afskedade soldaten Anders Håkansson Högdal, boende i torpet Skarbohögen”.
Anders Håkansson och hans hustru hade enligt en dom från 1763 besittningsrätt under sin livstid. Han ägde inte stället men fick alltså bo där och nyttja en del marken i närheten.

För att i någon mån beskriva den praktiska delen av livet i hemmanet finns här några utdrag ur storskiftesprotokollet.

Utur Humlegårdshagarne (Lit d) som Olof Björnsson nu afskilt tillfallit, hafver de övrige Jordägarne förbehållit sig att få taga Humlerötter att på annat ställe anlägga, hvarefter sin hemmansdel.

Till Källor och Dammar blifver tillgången fri för alla Jordägarne händanefter som förrut, och Wintertiden får Kreaturen drifvas till vattning öfwer Peter Håkanssons Lott i Hemmanden till Sjön, der tvättning äfven sommartiden får werkställas, och i öfvirgt får jord och Hö hemföras de vanliga wägar, men Boskapen drifves öfver utmarken der ingen fägata på Chartan finnes utsatt.

Till Fisket i Sjön Hästefjorden är ingens rättighet genom Storskiftet inskränkt.

Vi diskuterade också på mötet om levnadsförhållandena vid den tiden. Bl.a. tror vi att den närliggande sjön Hästefjorden, avstånd 200-300 meter, var extra värdefull. Vatten till djur och människor, möjlighet för tvätt, fiske och transportväg, både sommar som vinter.

—————————————————————————————————

Andra kartan som visades var storskifteskartan från 1821.
Se Lantmäteriets material för enskiftet här och för storskiftet här.
Enligt Lantmäteriets underlag genomfördes både enskifte och storskifte 1822. Kartorna är lika, inte identiska, och det finns två olika protokoll. Underlagen är rätt omfattande, många sidor, vilken kräver en separat studie för att kunna få full överblick.
Inägomarkens yta har ökat jämfört med 1781 års karta. Ökningen har skett i den sydvästra delen av Skarbo.

Att notera är att den sammanhållna by man såg 1781 nu är uppdelad och gårdarna är fördelade över, i huvudsak, den centrala delen av hemmanet. Det finns nu fem grupper av byggnader, förmodligen motsvarande gårdar/hushåll. Oklart hur man på kartan markerar bostads- och uthus (Källa: Husförhörslängd Frändefors A1:8 1819-1824).
Husförhörslängden ger en bild av att det fanns sex hushåll med ca 30 personer. Människor verkade flytta både till och från Skarbo under åren omkring 1822. I flera fall finns det anteckning om ”Utfattig” i husförhörslängden vilket ger intryck av att det var kärva tider.

Nedan är några utdrag ur skiftesrapporten.

Vid förrätningen gjordes avdrag vid tilldelning av mark:
1. Allmäna vägen åt Staden Wenersborg som är belägen på inägorna förblifver på gamla stället med en bredd av 10 alnar.
2. En vattengata af 30 alnars bredd ifrån skogsmarken till Sjön hafva Delägarne utsatt vilken gata börjat vid Skogsmarken nära söder om Olof Olssons Manhus  och …..
3. Gångväg af 2 alnars bredd uttages ifrån Skogsmarken vid Olof Olssons Torpare Stuga öfver ……
4. En bredd af 12 alnar uttages längs åt stranden vid sjön Hästefjorden för den skada som berörde sjön tidtals förorsakar.

Hur bodde och livnärde sig lantmätaren vid förrättningen som tog ett antal dagar?
Som nu denna Enskiftes beredning var afslutad så tillsades samtlige Delägarna att föranstalta om kost och logi för Lantmätaren under ägornas afmätning som kommer genast att företagas samt om Dagsverken och handräknings utförande m.m.

——————————————————————————————————

Tredje kartan som visades var kartan laga skifte från 1848.
Se Lantmäteriets material här.

Vid tillfället för laga skifte fanns åtta markägare som berördes. Förmodligen sju hushåll, en av markägarna verkar ha bott i Tjärtakan. I Skarbo bodde då ca 50 personer. (Källa: Husförhörslängd Frändefors A1:14 1844-1850).

Vid detta laga skifte skiftades både inrösningsjord, ca 195 tunnland, som avrösningsjord ca 266 tunnland.

Förmodligen var flera tvungna att flytta, byggnader och allt.

Skarbo Jonsetomterna
Jag har tittat specifikt på en flytt, Sven Jonssons, och ger nedan några korta utdrag ur skiftesrapporten som annars är mycket detaljerad.

 

 

Utdrag ur ”Karta Laga Skifte 1848”. Flytt av Sven Jonssons byggnader från Jonsetomterna.

”WärderingsInstrument å de åbyggnader uti hemmanet Skarbo, på Dahls Land i Sundahls Härad och Frendefors Socken som vid Laga Skiftet derstädes kommer att från gammal till ny tomt afflyttas, upprättadt år 1845”.

Manhuset: 22 ½ aln långt, 10 alnar brett, 5 ¾ alnar högt. Täckt med halm och torf, indelad i stuga, kammare och förstuga med vind, har 2 st. eldstäder, 5 fönster lufter kringfordrade.
Ladugården: 25 alnar lång, 19 ¼ alnar bred, 6 ½ alnar hög. Med skjul å båda sidor. Täckt med halm, indelad uti loge och 2 st. lador.
Fähuset: 9 ½ alnar långt, 6 ½ alnar brett, 2 ½ alnar högt under halmtak.
Brygghus: 11 ½ alnar långt, 7 alnar brett, 2 ½ alnar högt med mur.
– Ett litet svinhus.
– Ett fårhus.
– En trädkällare.

För hela flytten gick det åt:
– 84 Ökedagsverke
– 286 Karledagsverke
– Kostnad 218 riksdaler 32 shilling

Förklaring av olika typer av dagsverk.
”1780 En kunglig resolution fastslog att när det gällde dagsverken skulle ett drängdagsverke bestå av tolv arbetstimmar och ett ökedagsverke (dagsverke med häst) av tio”.

Efter visning av kartor togs en kaffepaus i Rösebo-lokalen innan vi gemensamt åkte till ett mindre skogsområde intill Tjärtakevägen.

Syftet med besöket var att dels studera rester av den avflyttade Sven Jonssons byggnader men även att se på några historiska lämningar.

Med hjälp av kartan och en viss uppmätning på plats vi kunde någorlunda säkert identifiera husgrunder som stämmer överens med den beskrivning, till storlek och användningsområde, som ges i laga skiftes-rapporten. Där finns även andra rester av tidigare boningar i form av husgrunder och en stensatt källa.

———————————————————————————————-

Vi gick sedan vidare och såg på stensättningar som tidigare inventerats av Länsstyrelsen. Samtliga finns utmärkta på karta som fornminnen. De finns även beskrivna till läge, storlek och innehåll.

Enligt definition.
Kategori: Gravar
Lämningstyp: Stensättning
Typisk datering: Bronsålder, Järnålder.

Den första vi såg på var en lång stensättning: ”25 m lång, 1-2 m bred och bestående av 0,2-0,3 m stenar”. Kursdeltagarna lät sig inte imponeras, kunde lika gärna ha varit en stengärdsgård som fallit samman. Faktum är att inventerarna hade själva satt ett ”?” efter beteckningen Stensättning i protokollet. ”Stensättningen” ligger där den ligger och får fortsätta att göra så.

Vi såg vidare på de övriga runda stensättningar som finns i närheten. Diameter 3-4 meter med 0,2-0,5 meter stora stenar.

Därefter avslutade vi vinter-vår-säsongen av denna kartkurs och hoppas kunna återkomma i höst med någon slags fortsättning.

——————————————————————————————————

GPS-uppmätning av objekt i samband med exkursionen.

Historiska objekt, husgrunder m.m. som rester av bebyggelse som fanns under 1800-talet.

Husgrund 5,8×4,5 m                                    6490497; 1286033

Husgrund 43,×2,0 m                                    6490502; 1286033

Källa, stensatt                                             6490529; 1286038

Källare (taket borta)                                    6490454; 1286069

Fornlämningar

Stensättning, 25 meter lång, norra änden     6490608; 1286020

södra änden   6490572; 1286030

Stensättning 1, rund                                    6490550; 1286003

Stensättning 2, rund                                    6490540; 1285996

 

Hans Skarholm