Sammanfattning av höstmötet med Vår Bygd 1891 söndag 27 oktober 2024 i Rösebo-lokalen
Till mötet hade det samlats 62 personer.
Ordförande Jan Larsson hälsade alla välkomna.
Hans Skarholm gav en historisk återblick på uppbyggnad av skolväsendet i Frändefors från 1800-talets mitt och fram till byggandet av skolor, då speciellt inom Vår Bygds område.
Stig-Arne Larsson stod för underhållning och som med gitarr, dragspel och sång framförde egna låtar samt covers från åren som dansbands musiker i bl a Stig-Inges orkester.
I en paus serverades kaffe och smörgås.
Som avslutning hölls det traditionsenliga lotteriet till vilket många mycket generöst hade lämnat bidrag.
Höstmötet hölls som en del i Vänersborg kommuns Kulturvecka.
—————————————————————————————————–
Sammanfattning av bygdedagen i Binäs söndagen 18 augusti 2024
Det var en något sval sommardag men inget regn så vädret passade nog de flesta.
Bedömningen är ca 70 personer kom och rörde sig runt bland de olika stationerna under bygdedagen.
Dagen inleddes med en friluftsgudstjänst som leddes av komminister Pär-Åke Henriksson.
Pär-Åke stod för musiken och Åsa Henriksson med sång. Medverkade gjorde också Marita Högberg som läste texter ur bibeln.
Efter gudstjänsten bidrog Per-Åke utanför programmet med profan musik på dragspel.
Det fanns ett flertal stationer med olika inriktningar att besöka.
– Tipspromenad. En klassisk tipspromenad i en 900 meter lång slinga. Göran Hallsten administrerade tipspromenaden.
– Miniloppis. Eva Marie Ason-Gillstedt presenterade delar av sitt stora utbud av loppisfynd.
– Tillverkning fågelholkar. Per Abrahamsson, Jägarförbundet, hjälpte barnen med holktillverkning. De holkar som skruvats ihop fick de med sig gratis.
– Från bi till honung. Jan Larsson visade och berättade om tillredning av honung och man fick smaka på honung direkt ur en bikaka.
– Köksväxter, tomater, gurka, chili. Annelie Abrahamsson svarar på frågor och sålde produkter ur egen trädgård.
– En av de tidsmässigt fasta punkterna var Brålanda Ukulelegrupp som underhöll med instrumental musik och sång.
– Den guidade visningen av Lars Krantz artrika och välskötta trädgård drog till sig många intresserade. Dahlior var en stor del av odlingen.
– Där fanns även en kafévagn med servering av kaffe, dricka, smörgåsar o bullar.
Som avslutning på bygdedagen var det utdelning av vinster för de bästa på poängpromenaden.
Det hade under dagen sålts lotter och det var nu dags dragning på det lotteriet.
—————————————————————————————————
Sammanfattning bussresa till Tidaholm och Hjo lördag 10 augusti 2024
Resan startade i svalt sommarväder med växlande molnighet. Under resan kom det en del kraftiga skurar men vi lyckades undvika att röra oss ute just då
47 personer var med på resan.
Första stopp var Falbygdens Ost i Falköping där förmiddagskaffe med smörgås väntade.
Efter kaffet kunde man handla i den närliggande butiken. Där fanns 300 sorters ostar att välja bland och där fanns även en delikatessavdelning med korvar, patéer och mycket annat.
Resan gick sedan vidare mot Tidaholm. I Tidaholms Kulturcentrum, där turistinformation och Tidaholms museum finns och som ligger på Vulcanön, möttes vi av guider vid Tidaholms museum som berättade om Tidaholms Bruk och framväxten av Tidaholm som industristad.
Målet för guidningen var det som en gång var Tidaholms Bruk. Tidaholms Bruk fick sina privilegier som järnbruk
1799. Bruket hade då ett eget vattendrivet valsverk där man utnyttjade vattenkraft från den närliggande ån Tidan och kom att bli starten på framväxten av industrin i Tidaholm.
År 1868 beslutade Hans Henric von Essen, en central figur i utvecklingen av Tidaholms Bruk, att anlägga tändsticksfabriken Vulcan på ön vid ån Tidan. Namnet Vulcan kom av att von Essen hade en häst med det namnet Vulcan.
Omkring 1900 var Vulcan världens största tändsticksfabrikant. Senare övertog Swedish Match anläggningen i Tidaholm och är nu världens modernaste tändsticksfabrik och finns i Tidaholm.
Det fanns flera verksamheter i lokalerna på Vulcan-ön bl. a. snickerifabrik och en verksamhet för grafisk design som hade sitt ursprung i design av etiketter på tändsticksaskar.
Där fanns tidigt en stor mekanisk verkstad som med åren kom att börja tillverka fordon i form av lastbilar och bussar. Vi visades den stora verkstadslokalen som innehåller många av de maskiner som användes under bruket aktiva tid.
Vi reste därefter vidare till Hjo för lunch i restaurant Elsas Kök. Restaurantens förberedelser inför den stora anstormningen av gäster var närmast att betraktas som spontana. Vi fastnade i ca en timmas inaktivitet i väntan på maten. Det som serverades bedömdes dock som bra även om det saknades sallad till maten och kaffe efter maten.
I Hjo åkte vi sedan till Kulturkvarteret Pedagogien som inrymmer bibliotek, utställningslokaler och lokaler för turistinformation.
Där finns en permanent utställning med produkter av Estrid Ericsson i regi av firma Svenskt Tenn.
En guide berättade om Estrid Ericsson som i sin barndom hade växt upp i Hjo men flyttade sedan vidare till Stockholm där hon som 30-åring startade sin karriär som tenndesigner. Estrid Ericsson startade med en liten summa pengar som hon hade ärvt efter sin far, tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt, företaget Svenskt Tenn. Förutom tenn designades exklusiva möbler och textilier.
Estrid Ericsson levde 1894 till 1981
.
Något försenad startade vi hemresan och nästa och sista mål för vår resa var Café Nordstan i Grästorp.
Där väntade innehavarna tålmodigt på de försenade gästerna, caféet hölls normalt inte öppet så sent på lördagen. Vi serverades kaffe och biskvi som då blev avslutning på resan.
————————————————————————————————-